Banankartongfestival - del 3

Städning, märkning och fotografering av innehåll i banankartonger fortsätter och jag hittar mer och mer saker. Vissa banankartonger är ju typ 10år gamla och då kan jag säga att man glömt det mesta av innehållet. Och nu när man plockar upp sakerna blir man så sugen på att ställa fram dem så jag tror att jag kommer att möblera om lite hemma!

Hittade bl.a. denna lampfot, designad av Carl-Harry Stålhane, Rörstrand. Den har inte fått komma fram för att jag inte haft någon lampskärm som passat. Något förslag någon?

Av signaturen kan man se att lampfoten är en 2:a sortering (notera ristningen över R:et), men lika fin för det tycker jag. Anledningen till 2:a sorteringen tror jag beror på de små luftbubblor som blivit i glasyren upp till på lampfoten (se bilden under). Dessa är dock inget man tänker på eller ens kommer se så fort den fått en skärm på sig. I övrigt underbar glasyr i en härlig blå ton.

Carl-Harry Stålhane var en keramiker och målare, han levde mellan 1920-90. Han arbetade vid Rör­strand 1939-73 och tog över som konstnärlig ledare efter Gunnar Nylund 1949.

Han är känd för sitt unika stengods i kraftfulla kärlformer med unika glasyrer, stengods med kubistiska motiv och med oxidmåleri.

Vad gäller servisporslin så har han gjort min absoluta favoit ever, Entré, men han gjorde även bl.a. Swedish blue och Viking.

1973 öppnade han egen verkstad utanför Lidköping, Design­huset, där han gjorde glasyrexperiment med vulkanleror från Väst­göta­slätten. Exempel på produktionen härifrån kan ni se här och här, båda länkarna från bloggen Svenskt Retro.. 1950-70-tals porslin och design.

Stålhane formgav även textilmönstren Campari och Feria för Mölnlycke. Gjorde offentliga utsmyck­ning­ar, bl a stora väggreliefer i Svenska Handels­banken vid Sergels Torg i Stockholm, i en bank i Kan­sas City, Volvos huvudentré i Göteborg, i Lidköping samt skulptur på torget i Trollhättan. En mångsyslare som jag tyvärr tycker får lite för lite uppmärksamhet idag.